Roadtrip
Inte idag, inte imorgon och inte dagen efter det heller. Men dagen därpå bär det troligtvis inte av ut på vägen. Däremot dagen efter den dagen ska vi börja bege oss ut på äventyr. Vi har förhandlat oss till liftkort för halva priset på en skidort som heter Fernie där vi ska jaga lite puder i vårvädret. Snörapporterna ser dock mörka ut för puderjägare så det lär bli att sladda lite slasksnö i några timmar. Vi tänkte nog försöka stanna i och handla lite förnödenheter i Cranbrook om vi har tid och lust. Det ryktas dessutom om att de har Wendys (snabbmatsställe med gott rykte) så vi får nog oss lite god mat också!
Efter det hade vi nog tänkt fortsätta utforska Kanada med Britt-Marie. Vi tänkte åka till Revelstoke med ett gäng, hyra ett riktigt skruttigt rum och fortsätta jakten på vårpudret. Revelstoke skulle vara helt stört coolt att åka till då otroligt många skid- och snowboardfilmer har spelats in där. Problemet är väl att det finns en passage efter vägen dit som heter Rogers Pass där det går laviner titt som tätt vilket gör att man kan bli fast i bilköer på upp till 12 timmar. När man väl får börja köra kan det vara decimetertjockt med snö vilket gör kraven på däcken rätt hårda. Eftersom Britt-Marie endast är utrustad med däck som är anpassade för att fungera året runt blir det därför lite svårt för oss att köra henne upp dit. Därför hoppas vi att vi kan åka med ett lite större gäng så att vi kan hyra en bil istället.
Jag har skickat in min interna platsansökan för mellan- och sommarsäsongen. Som det ser ut nu kommer jag alltså att arbeta fram tills den 7e september. Mig veterligen har jag bokat hemflyget den 16e september (om inte senare) vilket gör att jag har någon vecka över då jag hoppas att jag hinner resa runt lite för de sista slantarna och kolla in Vancouver och Calgary på sommaren.
Efter vintersäsongen är slut brukar stora delar av personalen på Pano åka iväg till Whistler i 5 dagar och åka som fan i vårvädret. Som det ser ut nu är Whistler rätt dåligt men jag är övertygad om att det kommer vara åkbart i mitten på april. Det ser ut som att jag får fira min födelsedag i Whistler i alla fall och det kan bli rätt sjukt bara det.
Kim har fått sina chokladkakor och ost från Mona (tror jag det var) och det såg väldigt smarrigt ut. Därför tänkte jag slänga ut addressen till mitt postfack här på bloggen. Undvik att skicka droger, bomber och lakrits bara. Avföring och döda djur undanbedes också.
Per Uneby - Staff
Housekeeping
Bag 7000
Panorama Mountain Village
Panorama, BC
V0A 1T0
Canada
Så ska det se ut!
Det var allt för idag!
Tjoflöjt.
Jojo. "Det tar sig" sa mordbrännarn!
Bloggar varje dag. Delar ut adressen. Ger besked om planer och hemkomst. Du kanske har fyllt 20 redan???
Jag och matten blev väldans glad över det här inlägget.
För egentligen är vi väldigt trötta och arga, nej förresten inte arga, bara så väldigt väldigt ledsna och besvikna(!!!). Den där f-b traktorföraren kom aldrig! Så nu är vi fortfarande insnöade. Och matten hade bokat in utvärderingssamtal med hästtjejernas praktikplatser, först till igår, sedan flyttat dem till idag... Matten delar nu snällt ut uppfattningen att hon inte är en speciellt seriös person. Just nu vill vi ha blod! Traktorförarblod!
Nu är det 10 grader kallt här. Metern snö ungefär. Utom på vår väg. Där är det bitvis manshögt, bitvis bart.
Vi läste en jämförelse om Kristianstad i Hampus mammas blogg. Nu vill vi flytta dit!
Vad som händer idag vet vi inte. Vi är LESS LESS LESS på att vara hemma. Matten städade igår, allt från pärmar till katthår. Åsså gick vi en prommis och träffade militärer som tittade på MIG med snälla hundälskande ögon (matten svartis för det där?).
Idag vill vi ha ÄVENTYR, ratta iväg med bilen. Göra något ANNORLUNDA. Äta HAMBURGARE. (Kan vi få följa på eran roadtrip om vi tar oss över havet på något vis???)
När ni drar iväg - kör försiktigt! Vi har just precis börjat känna oss trygga med att ni är på Pano. Åsså börjar ni planera nya äventyr.
Matten tycker i alla fall att ni är HISKELIGT duktiga som jobbar FÖRST och reser SEDAN. Det blir medalj, extra present eller i alla fall försäkringen betald för detta!!!
Tusen kramar!
Ajåna Pajåna med tillhörande bittra, besvikna, bistra, buttra, bullriga/beiga, biskvilängtande, bortglömda av världen - matte.
Hej Pelle!
Dags för lite födelsedags-present-prat! Dessvärre inget du nog kommer att göra vågen över. Din nuvarande försäkring gäller t o m din födelsedag! Alltid något. Att datumet prickar in. Jag har idag ringt och beställt en ny försäkring (förlängning) så nu är du försäkrad från födelsedagen och till den 4 oktober också. Det kostade 2 714 kr! De på försäkringsbolaget gör vågen och slåss om luren när de hör att det är jag som ringer. Försäkrar allt, men tappar aldrig bort minsta lilla resväska... Det där får bli min födelsedagspresent till dig. Skickar väl något i ett paket också, men förvänta dig inga stordåd. Mer godis och ost(???), typ. Tårtan spar vi till du kommer hem???
NU skiner solen här. Traktor-Thomas hade i morse en lam förklaring om att "maskinen körde hela kvällen, jag hann inte till dig". Apostlahästarna och jag och Ajis Pajis kanske beger oss på en promenad till stan innan vi börjar klättra på väggarna här.
Tusen kramar!
Mamma
Ja det var ju bra att Kims godis har kommit fram,det tog ca.tre veckor det går inte att skicka några färskvaror.Jag hoppas att Kim bjöd på någon liten ruta choklad?
Jag ser ni ska ut på äventyr,det låter kul.
Kims lillebror vill gärna komma på besök,så ni får spara lite upplevelser utifall han får komma?
Sköt om er!
Hej Pelle!
Idag gick jag och Iona en långprommis. Vi gick från Gammelbyn mot stan och sedan förbi Ballonghallen, uppför och nerför backarna där, sedan gick vi vägen som går från Värmeverket och ända upp till Degerberget. Det är en lååång runda. Tänkte att den nog skulle ta ett par timmmar, men den tog TRE fast det berodde mest på det som hände efter vägen...
När vi var ovanför Leåkersberget sprang Iona före och det såg ut som att hon hade vittring på en ren. Men det syntes inga spår i snön på sidorna om vägen. Rätt vad det är stannade hon tio meter från vägen vid något som såg ut som en djup grop i snön och helt plötsligt stack det upp ett renhorn från den där gropen. (Senare förstod jag att då måste renen ha blivit rädd och försökt hoppa upp ur gropen, fast det kunde den ju inte.) Det var så väldigt mycket snö så jag tog mig inte fram dit (hade på mig nya träningsskor, och de var jättesköna att gå i men inte precis lämpliga att vada omkring i djupsnö med). Iona stannade vid gropen och tittade ner i den och det såg ut som att hon hade något där! Hon viftade på svansen och låg och tittade ner. Precis som att det var ett djur där.
Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag tog mig inte fram dit, jag försökte krypa dit på knä men det var så mycket snö så jag bara sjönk ner. Jag ringde till polisen! Han som svarade måste ha trott att jag var knäpp! Jag berättade att min hund låg och tittade ner i en djup grop och inte ville gå därifrån så att jag trodde att det nog var en ren där.(!?) Vad jag bygde den slutsatsen på kunde jag dock inte riktigt förklara... "Hysteriskt fruntimmer" tänkte han nog! Men han lovade i alla fall att kontakta en polispatrull i Boden som skulle komma och titta. Innan de kom fram hade jag dock stoppat en militärbil som körde förbi och de killarna tog sig ut i snön och kunde se ner i gropen. De sade att det låg en stor ren där och att den levde! Så Iona hade rätt!
Till slut kom det två polistjejer. De tyckte att det var ett roligt och annorlunda uppdrag att få vara "renräddare"!
När man stod på vägen kunde man absolut inte se någonting av gropen eller renen, och det lät inte från renen heller när den rörde sig. Så om inte Iona hade funnits och sprungit dit hade man kunnat passera hur många gånger som helst utan att veta om att renen var där. Och då skulle den ha svultit ihjäl! Militärkillarna sade att den låg nere i ett värn som var så pass djupt att de trodde inte att de själva skulle ha tagit sig upp därifrån utan hjälp!
Polisen fick tag på renskötaren Jonas som var i området, då de höll på att driva ihop sina renar vid Vittjärv, och han kom med skoter. Det skall vara renägare till att rädda renar! Han bara hoppade ner i värnet till renen och på något sätt lyckades han lyfta upp den, medan en av polistjejerna hjälpte till och drog renen i hornen. (Den andra fotograferade till polistidningen!). Till slut kom renen upp, den var lite ostadig först, sedan sprang den iväg nedför Leåkersberget. Det såg ut som att den var helt oskadad!
Vilken tur att vi kom förbi och att Iona är så duktig på att spåra, och så duktig på att vara snäll med djur också. Hon bara satt vid gropen och höll vakt över "sin" ren, men hon försökte inte göra den något. Men hon ville inte gå därifrån heller...
Nu tycker vi att Iona är värsta renräddaren och hjälten!
Eftersom det inte var några spår alls vid det där värnet förrän Iona kom dit så trodde poliserna att renen måste ha legat där ett par dygn, det har ju varit ett snöoväder som tog slut för ett par dagar sedan.
Skickligt jobbat va?
Stolta matten
Hejsan Grabbar(Bö´öner)!!
Nu är vi äntligen hemma efter en något tuff resa får väl erkännas(man är inte 20 längre)...
Vill bara Tacka er grabbar för goa stunder..vi är väldigt glada för att Hampus har fått sånna trevliga kompisar...eftersom han åkte iväg själv så visste man ju inte hur det skulle bli...men vårt intryck är att ni har sjukt många och roliga kompisar från alla världens hörn..och det måste vara oehört kul för er!! vilka möjligheter i framtiden om ni vill ge er ut och resa på andra platser på vår jord...Men så är ni ju oxå 3 charmiga goa svenskar killar...som är lätt att tycka om :)...nu hoppas vi att ni får lite "redig" skidåkning,,för våren var ju på gång riktigt ordentligt!! Vi har fortfarnde snö i Skåne...så hittar ni ingen i Fernie eller Revelstoke så får ni styra Britt_Marie mot Bromölla...men glöm inte att slänga på 1 liter Olja i henne då;)...hon var nog lite törstig på det(påminn Hampus att han får visa att han jobbar på Preem)...
Nu Per så blir det som vanligt vi ställer vårt hopp till dig!! att du uppdatera bloggen så vi får veta vad som händer over there...eftersom Hampus inte är den skrivande typen...
Många kramar till er från Hampus familj!!!
