En karamell;







Kim cyklade, på dagen liftarna öppnade, men grabbarna med stora cyklar ner för berget (inte fredrik nu heller). Alla gjorde grymma hopp och cyklade väldigt snabbt så Kim ville inte vara sämre. Kim hade hört innan dagen att det coolaste tricket på marknaden var en framåtvolt så Kim ville testa på. Kim cyklade i en hejdundrande fart ner för hoppbacken och flög goda 4-5 m längre än landningen och landade på framhjulet. Som vi alla vet är det rätt tråkigt att bara landa på framhjulet så Kim bestämde sig för att också göra en så kallad "Superman" och flyga över styret.

Det är här det börjar bli lite svårare att förklara vad Kim egentligen pysslade med. Kim landade nämligen inte på fötterna utan tog smällen med ansiktet, armarna, ryggen och benen. Kort sagt kraschade Kim rätt rejält.

Egentligen försökte Kim inte med någon framåtvolt. Egentligen krashade han bara rätt rejält i hoppbacken. Eftersom han slog huvudet var de tvungen att lägga honom i en sån där obehaglig nackgrej i 2.5 timmar och rulla ner honom till sjukhuset. Som tur var täckte försäkringen allt och Kim är i relativt bra skick. Han arbetar och mår bra och vill hälsa speciellt till sin underbara bror Zeb, sin kära mor och far Tompany och Bine samt mormor Mona. Resterande delar av släkten får sig också en hälsning.

Där har ni er karamell, saftig nog?

Ja... det blev ju inte så mycket fotograferande idag trots att det var en rätt händelserik dag. Vi gjorde några åk och allt var väl. Jag måste säga att mountainbiking kan komma att bli min absoluta favoritsyssla på sommarsäsongen.

Imorgon ska jag ta mig något åk här uppe på berget (inte fredrik) och sen bär det av ner till byn för att testa min lycka nere i skateparken. Roligt roligt!

Jag har en smaskig karamell att dela med mig av senare, nu måste jag kila iväg och hämta en arbetskamrat nere i stan.

HOJJ HOJJ!

ÄNTLIGEN!!

Idag öppnar liftarna i Panorama och såhär dagen efter midsommar känns väl kroppen lite omotiverad. Annat är det med knoppen, sjukt taggad... eller något sånt.

Ska nog ta med mig kameran och försöka knäppa lite bilder, lovar inte för mycket här, haha.

Genom åren har jag inte varit speciellt brydd om vad som händer på midsommar. Jag har aldrig egentligen varit med och byggt midsommarstång eller pyntat huset med girlanger och krusiduller. Nu när man är utomlands är ju den ack så förtryckta svenska stoltheten ute i det öppna och provar sina vingar så idag snickrade vi ihop en rätt hyffsad midsommarstång.

Det tog 5 grabbar ungefär två timmar att bygga schabraket och jag måste säga att det blev rätt prydligt. Vi ska bygga bollarna imorgon av cykeldäck och hänga på innan det är festdags. Vissa måste ju jobba till klockan 6 så jag får hoppas att stången står kvar när jag anländer. Hampus var trist och cyklade istället för att bygga med oss riktiga svenskar (ja, jag syftar här på att Hampus är dansk till hjärta och själ och tal).



Lagbild; Per, Norrman, Kim, Anders och sittandes Angus (australiensisk vikingsympatisör)

Imorgon är det dags att fira midsommar som en riktig svensk ska fira.

HEJ DÅ.

Idag har jag och Hampus arbetat i 8.5 respektive 9.5 timmar. Det gör sitt för kroppen även om vi i verkligheten inte arbetat speciellt hårt, jag antar att det är det faktum att vara medveten om att vi faktiskt befinner oss på jobbet gör nog med skada på hjärnan för att det ska gå ut över kroppen också.

Vi är numera schemalagda för att arbeta fyra 10-timmarspass istället för fem 8-timmarspass. Även om det inte alltid finns arbetsuppgifter att göra i 10 timmar försöker vi få ut så många timmar som möjligt.

När vi kom till kontoret imorse var personalrummet fyllt till bredden med nya ansikten och det var lite spännande att se vilka vi ska arbeta med nu under sommarsäsongen. Tyvärr hann vi inte se så värst mycket av de nyanställda men vi lär ju stöta på både en och annan på jobbet under de kommande dagarna. De nyaste ansiktena som vi stött på är de tre nya norrmännen, några nya kanadensare och några tjecker. Tydligen ska det finnas en ny svensk tjej också men henne har vi inte sett något av än så länge.

På fredag är det ju midsommarafton vilket givetvis ska firas här i Kanada. Vi ska försöka göra en midsommarstång och blomsterkransar men om jag läser av situationen korrekt kommer det sluta med en pinne med grenar fasttejpade och några kransar av maskrosor. Vi är ju trots allt tre stycken inte så värst händiga grabbar.

Det var nog allt för idag.

Tjoflöjt

En cykeltur senare;



Min fina cykel! 16växlat monster som tar mig både från och till ICA två sekunder snabbare än vad du någonsin kommer klara av. She takes a mean picture.

Med bara några dagar till starten på sommarsäsongen här uppe på Panorama börjar det sakta men säkert bubbla i den stora kitteln som är Per, Kim och Hampus vistelse i Kanada. Allt fler nyanställda börja leta sig in i personalbostäderna och även vädret har blivit bättre över de senaste dagarna.

Nu var det ju ett tag sedan jag skrev senast vilket innebär att jag är lite ringrostig rent språkmässigt men även att jag har en sjujäkla massa att skriva ner som jag har missat sedan det senaste inlägget. Jag tänkte skippa hela inlägget med bilduppdatering från Whistler eftersom det tar mig alldeles för mycket energi att ladda upp alla bilderna här. Utöver äventyret i Whistler har jag hunnit med att skaffa mig en cykel, tack vare ekonomiskt doping a lá pappalån, jag har slagit ett imponerande rekord i Wii Bowling (239 poäng), mitt rum har blivit stökigt, jag har städat mitt rum, jag har stökat ner mitt rum igen och sen får man ju inte glömma att jag även har tvättat mina kläder flera gånger. Kort sagt, det har inte varit den mest spännande perioden av resan nu de senaste veckorna så oroa er inte över att ni har missat något.

I vilket fall som helst hade jag tänkt ta upp mitt bloggande igen nu när det börjar hända saker igen. Förhoppningsvis har jag kvar en och annan läsare men i ärlighetens namn tar jag inte upp bloggandet för er skull utan gör det av endast själviska tankar om att jag kommer ha mycket nytta av den här läsningen senare när jag börjar få på tok för långa hårstrån växandes ur öronen och slutar kunna sova till klockan två bara för att jag är ledig. Kort sagt, jag kommer att bli äldre (aldrig gammal) och jag kommer att behöva skrivna ord för att minnas vad jag pysslat med.

Idag ska jag ut och cykla en sväng och den här gången tar jag med mig kameran, förhoppningsvis får ni se en eller två bilder på min pärla.

Tack för mig för denna gång. Nu är det dags att se Spanien krossa Honduras i VM.

Tjolol