Nu är jag inte typen som svär som en sjöbuse över minsta lilla grej men hela den här karusellen med att ta hem en cykel i en låda har verkligen tryckt på fel knappar. Jag vägrar börja räkna på det högt för det kommer bli alldeles för mycket för er att ta in men jag har varit tvungen att betala helt otroligt mycket pengar för att få hem den här förbonkade lådan som nu står brevid mig, manglad. Man kan ju tro att om man ska betala för att få hem en låda så ska de åtminstone försöka behandla den någotsånär varsamt, men icket! Cykeln går i princip att sätta ihop utan att öppna lådan något mer än vad som redan är gjort.

Nåväl, nog med gnäll om det. Det viktigaste med att jag är hemma är ju ändå att jag är hemma... antingen det eller att det nu officiellt är slut på min, Kim och Hampus resa i Kanada. Nu är det ju bara jag som kan skriva om mitt liv här i Boden och det kommer jag verkligen aldrig i mitt liv att överväga. Hade jag svårt att plita ner rader om allt som hände i Kanada så hade jag varit tvungen att jobba 24/7 för att få ihop samma mängd rader om Boden.

Det känns givetvis sorgligt att ha tagit farväl till alla där borta i Panorama men det som smärtar mig mest är nog att lämna mina resekamrater sedan 10 månader. Oavsett väder och vind har jag ju alltid haft mina svenska stöttepelare där och det är jag oerhört tacksam för. Kul har vi haft också, jag hoppas att ni har lika mycket nytta av den här bloggen i framtiden som jag kommer att ha, jag sparar varenda litet inlägg jag skrivit.

Jag måste även passa på att tacka mina trogna 12-16 läsare som regelbundet klev in här under hela tiden jag skrivit, varför ni gjorde det vet jag inte men det var ändå en liten extra spark i bakändan när det blev dags att skriva av sig.

Sen har jag ju världens bästa föräldrar och familj som hjälpt mig med allt möjligt under de senaste 10 månaderna, hatten av för att ni orkat med mig!

Nu tänkte jag inte försöka mig på att sammanfatta den här resan på något vis, men det skrev jag ju om senast. Jag är bara så otroligt glad att jag varit med om så mycket och fortfarande kan sitta och gnälla över att min låda är trasig, såpass långt måste jag leta för att hitta något dåligt med min resa.

Än en gång,

Tack.

Per